Tomhet

Vi är hemma igen efter ett omtumlande dygn. Först på Solna akuten och sedan en natt på Huddinge sjukhus. Elias har fått en progress av sin gallgångscancer. Ett kraftigt. Vet inte vad jag ska skriva mer än att jag hatar hatar hatar cancerhelvetet. Ta hand om er. Ta hand om varandra. Säg till era nära och kära hur mycket ni tycker om dom. Var lyckliga om ni mår bra och är friska.

Elias är alldeles för ung för det här. Livet har väl precis börjat? När man fyllt 30, är det inte precis i början av livet? Jag fattar ingenting.

Elias har en enda vilja just nu.  Han vill till Tyskland. Han är envis. Har alltid varit. Och även om vi har olika åsikter så kan jag inte gå emot hans vilja. Det går inte. Och vem är jag att göra det. Är det det han vill.

Om jag bara kunde göra allt bra.

Livets kontraster

Från paradis till något annat. Idag tidigt på morgonen efter en sömnlös natt så åkte vi in till akuten. Vi är nu på KS Solnas akut och väntar på röntgen. Undersökningar och prover är gjorda. Vi måste få det utrett nu. Såklart. Bara de tre senaste dagarna har E börjat må allt sämre. Och nu är det symtom som vi inte känner igen riktigt. Han har aldrig varit så trött som han är nu. Han har fått mer och mer ont. Och ja. Jävla helvete är det rent utsagt. Men jag är så glad att vi valde att åkte hit där onkologerna känner honom. Vi har fått otroligt bra bemötande här av både sjuksköterska och läkare. Proffsigt och empatiskt. Känns väldigt tryggt. Nu blir det en lång dag av undersökningar…

Home sweet home

Vi är hemma! Som vanligt känns det som att man varit borta betydligt längre än de två veckor som det är. Landade i lägenheter igårkväll efter en lång flygning på 12 timmar. Vi flög med Norwegians dreamliner, bra rymliga säten och fräscht. Jag flirtade till mig så att Elias fick ett bättre säte så vi satt ej bredvid varandra. Idag är vi lite jetlaggade och konstiga men det blir en vilodag idag. Nu gäller det för Elias att vila upp sig i tre dagar. På söndag väntar nämligen Tyskland och arcadia kliniken. Skriver mer om det sen.

img_5612
Sista kvällen gick vi all in på det veganska stället.

Spa dag

Idag var vi haft en ta hand om Lotta och Elias dag. Det här är vår dag hittills;

  • Lång och härlig frukost. Hotellets frukostbuffé är stor och väldigt varierande. Den har asiatisk/europeisk/engelsk/amerikansk touch. Spännande värre. Elias som har sina speciella behov äter miso soppa, wokade grönsaker, omelett bland annat. Perfekt.
  • Efter frukosten checkade vi in på hotellets spa avdelning. Vi tyckte vi var värda det. Vi tog en varsin fotmassage och därefter badade vi i oansen (tror jag det hette) som hade olika slags bad. Allt från varma och kalla. Det var en speciell upplevelse men härlig och renande.
  • Därefter låg vi en stund vid hotellens pool och åt en varsin sallad.
  • Sedan ville Elias klippa sig nånstans. Vi hade sett att det fanns en frisörsalong rakt över gatan. Chansade och gick dit. Och när vi ändå var där och priserna såg ut som dom gjorde (billigt!) så passade jag på jag med. Visste inte först om jag skulle våga, haha. Men slutresultatet blev bra. Dem var proffsiga!img_5614
  • Sedan lite längre ner på gatan fanns det en liten nagelsalong. Så. Pedikyr lyxade jag till det med.
  • Och nu vilar vi lite innan vi ska till ett superbra organiskt och veganskt ställe som vi hittade första dagen. Såhär såg det ut då bland annat (vi beställde in några smårätter, så himla gott);

img_5511

Åh magen kurrar när jag ser den bilden… Mmm vad mums det ska bli. Så. Det är vår dag hittills. Hade vi gjort allt detta hemma hade vi väl fått äta knäckebröd en månad, haha. Lyxdag. E mår fortfarande sådär. Imorgon går flyget hem och det var väldigt bra attvi bokade om biljetten till tidigare datum än tänkt. Jag hoppas att den långa flygresan går bra. Jag är så peppad att få komma hem och fixa julmys. Och förresten, tack för fina ord! Dem värmer alltid.

img_5600
Te och mango efter behandling.

Expediton mot cancer

Jag fick ett mail härom dagen från en kille som heter Olof Garnegård. Han skrev och berättade om sin historia där han för ett år sedan drabbades av ögon cancer. Hans dröm har varit att bli polis och han beskriver det som att det värsta inte var att han nu hotades av att dö tidigare utan att hans drömmar gick i kras. Olof är idag nästan blind på ena ögat men trots det hårda slaget med cancern har han inte slutat fightas och han beskriver det med egna ord såhär;

”- Jag har alltid varit driven av äventyr och för tre veckor sedan såg jag att Fjällräven söker deltagare till en polarexpedition mellan Norge och Sverige på 30 mil med hundspann. Två deltagare väljs från varje land. Fler än tio länder deltar. En av två per land väljs ut av svenska folket.

Mitt budskap med min ansökan är att inte ge upp i livet trots hårda motgångar. Det spelar ingen roll om en du får en svår sjukdom, tappar livsgnistan eller om en familjemedlem mår dåligt. Fortsätt kämpa för vad du tycker om i livet och du kommer förhoppningsvis må bättre. Jag har inte sökt till denna tävlingen enbart för att vinna utan för att dela med mig av min hårda historia. Jag vill inspirera andra till välmående.”

Så himla bra skrivet och sån himla kämparglöd. Han vill ju såklart sprida detta så mycket som möjligt nu så han kammar hem en plats. Och klart att vi hjälper honom till det och går in och röstar, eller hur!?

Klicka HÄR för ansökningsvideon. Och HÄR för att rösta. Tack!

img_5572

Jag skulle ljuga…

…om jag sa hur härligt vi har det. Hur vi njuter av storstaden Bangkok och upptäcker en massa nytt spännande varje dag. Jag skulle ljuga om jag sa att vi inte kände oro eller ångest utan att dagarna var fyllda med glädje och energi utan en tanke åt cancern. Men jag tänker inte ljuga. Jag tänker aldrig ljuga. Det vore som att inte känna. Och att måla upp någon falsk ytlig fasad, nej. Det är kul att upptäcka Bangkok. Det är roligt att Elias var här som en liten förvirrad 20- åring backpacker, åt från gatuköken och bodde på den kända backpackergatan kao san road. Det är roligt att få var här tillsammans nu. Men det är också väldigt mycket som inte är roligt.

img_5557

Igår besökte vi en enorm marknad som har öppet på helgerna. Något som började som en rolig utflykt men som tyvärr fick ett tvärt slut. Elias fick väldigt ont i magen och kände sig orkeslös så bara efter en timme lämnade vi. Det är inte kul att vara bland miljoners människor i värmen när du mår så. Och varför känns det alltid som att vi är dem enda som mår såhär. Hur kan alla andra se så fruktansvärt friska och starka ut? Det kan inte vara så. Jag vet att det inte är så. Men ensamhetskänslan i det här gör sig ofta påminnd. Så läget nu är; jobbigt. På bara ett par dagar mår Elias sämre. Så är det. Och det gör mig rädd. Det oroar mig så mycket. I varje situation vi gör är jag orolig.

Nu vaknar vi upp till en ny dag och jag önskar så att du idag har en bra dag. Vi har bestämt att inte ge oss ut på några längre utflykter. Inte göra så mycket. Vi bor på ett väldigt mysigt hotell, dom har ett spa här. Kanske ett besök där. Poolhäng blir det. Jag ska hitta energi på de sätt som brukar fungera för mig; läsa, lyssna på ljudbok, lyssna på poddar. Om E orkar så har vi tänkt gå på bio ikväll. Vi får se.

img_5558

Next up

Nu lämnar vi paradiset för storstad. Åh vill verkligen inte lämna detta… Men det ska bli spännande med Bangkok också. Och som det det ser ut nu fortsätter molnigheten och duggregnande några dagar till här på ön. Det känns ju skönt, haha. Igår beställde vi in allt gott vi kunde hitta på menyn. Grillad makrill, grillade räkor, grillad bläckfisk, wokade grönsaker osv osv. Mmmm… vi har hittat vår lilla favorit restaurang här nere.

img_5460 img_5464 img_5468

Just nu ser det ut såhär;

img_5480 img_5482

Kommer helt klart sakna den här utsikten på frukostarna. Heelt klart.

img_5425

Bye paradise! 

Here we go…

Även om vi nu ställt om hemresans datum till tre dagar tidigare så är den här resan en vinst. En käftsmäll mot cancern där vi går segrande ur fighten mot den förbannade sjukdomen. För i juni såg det annorlunda ut. I juni sa du ord som ingen flickvän, hustru, sambo eller vän någonsin vill höra. Då cancern för en stund tog över, återigen bombarderade skoningslöst inuti din kropp utan förvarning. Vi visste då inte om vi skulle våga tro eller vad vi skulle tro. Men nu ett halvår senare har vi gjort vår resa, en resa på en liten ö utan sjukhus. Långt ut i den Indiska Oceanen och ytterligare fått ett oförglömligt minne tillsammans. För varför skulle vi inte våga? Cancern ska inte ha övertaget. Get busy living som den amerikanska organisationen Stupid Cancer har som ledord och som säger så mycket. Jag vet att vissa av er som läser detta går igenom en egen fight. Där hopplösheten ibland kanske tar över och tron sinar. Jag vill bara så gärna försöka inge hopp. Och jag kan bara ge oss som exempel. I juni var allt svart. Sjukhusdagarna och nätterna långa och väldigt mörka medan solen sken i fullaste kraft utanför fönstret. Den gången tog vårt hopp slut, som så många gånger tidigare. Men vi har ändå trots allt tagit oss ur mörkret, ut på andra sidan. Och aldrig låtit våra begränsningar överta. Låt inte cancern ta över. Låt aldrig hoppet försvinna. Det finns alltid ett ljus i mörkret. Tro mig. Alltid.

Jag känner mig glad idag, även om jag har en dunderförkylning och din axel värker. Och ett monsunregn tyckts slagit rot och inte vill ge sig på vår lilla paradisö, haha. Men att sitta såhär på stranden under tak och blicka ut över havet. Med en cappuccino, kan man vara annat?

 img_5431

Ändrade planer

Idag regnar det här borta. Vi sitter på hotellets restaurang och äter frukost. Vi har ändrat lite i våra resplaner. Tanken från början var att vi åtminstone skulle se en till ö innan vi åker in till Bangkok. Vi hade bokat Koh Mook för tre dagar. Vi har nu strukit de planerna och tar Bangkok direkt istället, och har bokat om hemresan till tre dagar tidigare. Elias mår inte hundra som sagt och känner att det blir för tufft att byta ö. Det blir ju två till resdagar i speedboat isåfall och det blir för tufft. Så vi hoppar över Koh Mook och åker direkt till Bangkok och vad det set ut nu så gjorde vi helt rätt i det för det ska tydligen komma monsunregn över öarna. I Bangkok ska vädret vara bra. Idag ska vi byta Bungalow till en som ligger närmre stranden. Annars inga planer. Stranden såklart om regnet ger sig. Det märks att det inte är högsäsong här än. Ingen turismhysyeri, lugnt och skönt på stränderna och även på restaurangerna. Så himla skönt.

img_5384 img_5366

En blogg om livet