Beskedet.

Igår fick vi det slutgiltiga patologisvaret. Alltså analysen från det dom plocka ut från operationen. 5 veckor har gått sedan min sambos operation nu. Det vi fick veta igår var exakt tumörform, och sen skulle vi fått reda på om de lymfkörtlar som plockades ut var smittade eller ej men detta var inte klart ännu. Hur lång tid ska det ta? Det hade varit skönt att få de svaren också men kirurgen sa att det inte gjorde någon skillnad för fortsatt behandling. Kanske inte men vi har levt i en sådan ovisshet så länge nu, så i och med det hade det varit skönt att få alla korten på bordet. Menmen…

Tumörformen min sambo är kallas cholangicarcinom. Det är en tumörform som utgår från de små gallgångarna inuti levern. En skl intrahepatisk cholangicarcinom. Min sambo har en inflammatorisk tarmsjukdom sedan tidigar skl ulceröskolit, samt kronisk inflammation i gallgångarna, en skl kolangit sedan tidigare. Detta är förmodligen det som triggat igång hans tumör. Men formen av hans cholangicarcinom visade sig vara av otroligt sällsynt art. Och det finns inga studier som visar någon statistik över denna form. Hur utgångsläget ser ut vet vi alltså inte.

Tänk att det känns ofta som att det är så. Många man läser om som drabbats av cancer tycker jag ofta nämner att ”denna är väldigt ovanlig”.

Min fina älskling som är en sådan kämpe, han klagar aldrig. Inte ens innan då vi inte visste någonting och han sa att han hade smärta i magen var det någon större klagan. Jag kan bara tänka mig hur ont han måste ha haft. Och efter operationen, han var upp och kolla på film i en fåtölj bara två dagar efter operationen. Att sitta uppe 2,5 timmar efter en sådan stor operation så snabbt är helt otroligt.

Kirurgen vi träffade igår sa att han tyckte Elias såg otroligt pigg ut efter en sådan kort tid. Det var skönt att höra. Han är en sådan kämpe!

Nästa vecka blir det att träffa onkologen för eventuella cellgifter. Från första början har läkarna varit emot cellgifter för den här sortens tumör. Vi har blivit informerade om att det inte finns några cellgifter för den här formen. Jag vet inte varför dom har ändrat sig nu, men kirurgens sa igår att han nog ville ha in Elias på cellgifter pga storleken på tumören (den var jättestor tydligen). Eventuellt kan det kanske bero på hans ovanliga form också. Eftersom det inte finns några studier så kan det ju heller inte finnas bevisat om cellgifter hjälper eller ej, därför kanske dom ändå sätter in cellgifter för att dom inte vill riskera utifall det faktiskt har en påverkan med cellgifter. Vad vet jag, man spekulerar fram och tillbaka hela tiden. Vi känner ju bara att vi vill ha all möjlig hjälp vi kan få!

Ge upp kommer vi aldrig aldrig att göra. Elias är en kämpe och vi kommer aldrig ge oss. Så är det bara.

image

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.