VR

imageimageimage

Härom dagen ringde mamma och berättade att hon läste om mig och Elias i Veckorevyn. Jag trodde den skulle komma ut först i mitten av april. Gick och köpte, slog upp och läste. ”Lottas pojkvän, Elias har cancer”. BAM! Va? Handlar det där om oss? Mig och min fina Elias?

Det är fortfarande så konstigt, så overkligt. Det är så svårt att ta in, det går inte. Jag vaknar fortfarande varje morgon och tänker att allt är som vanligt i några sekunder Innan jag kommer på det. Känslan av maktlöshet och ovisshet man har är en känsla som inte går att beskriva, den går bara inte att ta på. Man brukar ju fixa allt! Med lite jävlaranamma löser man det mesta vardagliga problemen man har i denna värld, i detta liv. Känslan tynger ner och tar bort glädje. Men hoppet är aldrig någonsin något som kommer lämna oss. Aldrig.

Vi valde att att göra reportaget i Veckorevyn för att vi båda har en vilja att kunna hjälpa andra i liknande situation. Vi själva har ett behov av att få stöd av andra i liknande situation. Det är hemskt att det finns andra som går igenom samma som vi gör. Men det är ändå ett stöd och hjälp att veta att det finns fler. Det finns fler som har denna hemska känsla av maktlöshet och ovisshet, och tillsammans kan vi bli starka! Därför gjorde vi reportaget, för att andra kanske kan läsa och inte känna sig ensammast i världen.

Både jag och Elias är nöjda med artikeln. Det fanns en värme igenom hela artikeln och det är det här vi har varit med om och är med om. Så är det. Även fast vi aldrig kommer att förstå.

Man ska ta till vara på livet, för det är skört! Man ska försöka leva i nuet så mycket som det går, för man vet aldrig vad framtiden kommer att utvisa. Grubbla inte så mycket över småsaker. Lev istället livet. Var spontan, gör det du vill och lev! Här och nu, inte imorgon.

4 reaktion på “VR”

  1. Simon var här och hälsade på idag, han är barndomsvän med min make Fredrik. Jag har känt Simon i tio år och träffat övriga familjen.
    Han köpte tidningen idag och artikeln var jättebra, stark och inspirerande att man ska ta hand om sin partner, familj, omgivning m,m och inte ta för givet.

  2. I'm sorry you're still feeling weak and struggle with exhaustion and swelling, that would be incredibly frualrsting.Atl my fingers are crossed that your bed comes sooner than later!

  3. Cholera, straszliwy Creeper, pogromca nas, naszych psów i budowli. KiedyÅ› straszono nim, spotkanie w oko w oko byÅ‚o koszmarem. Co Jon zrobiÅ‚ !, zamieniÅ‚ bestiÄ™ w coÅ› normalnego. Po co Creeperowi mózg jak boi siÄ™ kotów!. Ja wole mego bezmózgiego wroga niż tchórza…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.