Ny kur och ny forskning.

I ett fullproppat väntrum med äldre människor sitter vi nu. När jag och Elias kom hit drog vi ner medelåldern med 50 år på två sekunder. Pank bom.

Onkologen. Elias ska få sin andra cellgiftsbehandling. För sex månader visste vi inte. Tänk om vi hade vetat. Livet är märkligt.

Men nu är vi redo, in med giftet bara!

Igår såg vi detta på nyheterna; vet inte hur man klistrar in klipp från en play app men det finns på TV4 nyhetsklipp.

image

57 forskare har kommit på, om jag förstått det rätt, en medicin som går in och bryter ner ett enzym som behövs för att cancerceller ska kunna växa. Enzymet förstörs alltså på nåt sätt och cancerceller slutar växa och försvinner. Detta enzym finns bara i cancerceller och medicinen angriper alltså inte friska celler (jag kan ha fel, vet inte om det är exakt så här). Försök har gjorts på råttor och bortopererade cancertumörer och har visat sig vara väldigt effektivt. Råttorna har tillfrisknat av medicinen och cancertumörer minskat. Detta lät  ju nästan för bra för att vara sant. Men så är det väl alltid när ny forskning kommer ut. Sen kan man kan väl inte dra några klara slutsatser innan medicinen har beprövats på människor, men det verkade ju som att detta skulle skyndas på nu och börja prövas så snart som möjligt. Men i medicin världen är väl tyvärr detta lång tid.Läkemedlet ska igenom en massa processer och moment först, förstås.

Och det är så frustrerande. Speciellt när forskarna låter väldigt optimistiska och verkar tro på detta. I vår enkla värld skulle man ju bara önska att Elias kunde få detta läkemedel på en gång. Men vi vet ju att det inte går till så. ”Vi skulle gärna ta lite av det där enszymnedbrytande nya läkemedlet som det kom en rapport om igår”.

-Javisst här och varsågod.

Nä skulle inte tro det. Kan man kidnappa forskaren? Allt tar sån tid…

En reaktion på “Ny kur och ny forskning.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.