En kamp.

Sedan vi fick reda på att Elias cancer har kommit tillbaka så har det varit svårt. Det går verkligen inte att beskriva vad det är vi går igenom just nu. Det är en sådan kamp och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är livrädd. Man börjar tvivla på allt. Hur kan livet vara så konstigt? Varför skulle våra drömmar om framtiden och om att bilda familj bara slås ifrån oss helt plötsligt. Det som var så självklart förut är inte det längre. Skulle vi få leva ett långt liv tillsammans nu skulle man vara så fruktansvärt tacksam för livet och lyckan man skulle känna skulle skulle inte gå att beskriva.

Vårt hopp kommer aldrig att försvinna från oss, aldrig.

Idag är det min födelsedag, jag ligger i sängen och hör hur Elias håller på och fixar ute i köket. Han har alltid varit bra på att överraska och planera presenter. Min guldklimp!

Vi har haft världens bästa vecka i Spanien. Både jag och Elias har fått mer energi av solen och värmen. Man märker tydlig skillnad på Elias. Han har haft sådan energi den här veckan och ett bra humör. Han är min hjälte, det är en sak som är säker.

image

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.