In med giftet bara!

image

In med giftet bara!

Igår träffade vi onkologläkaren. En ny läkare som Elias kommer ha som verkar ha lite medkänsla, vilket känns skönt. Så det var ett bra möte och samtidigt även jobbigt. Man får liksom en reality check vid varje sådant här möte. Men vi väljer att fokusera det som faktiskt är bra just nu. Annat vore bara dumt och att göra sig själv en otjänst!

Vi har bestämt att det ska fortsätta på samma spår.  Ta kål på dessa tumörer nu!

Kost.

När vi fick reda på att Elias var sjuk började man fundera, finns det något vi kan göra själva för att påverka? Eller ligger allt i sjukvårdens händer. Maktlösheten kom som ett brev på posten i och med Elias sjukdom. Det är läkarna som tar alla beslut, och vi måste lita på dom. Men finns det verkligen ingenting man kan göra själv?

Efter en massa massa läsning av forskningsrapporter, böcker och berättelser från andra tidigare cancerdrabbade började vi båda bli helt klart övertygade om att det finns saker man själv kan göra. Ett sätt att själv kriga på. Och det är när det kommer till vad man stoppar i sig, egentligen väldigt självklart. Allt vi äter går ut till kroppens alla celler. Äter du bra mår din kropp även bra. Det är enkel matematik, detta är ju såklart inget nytt för någon.

När du börjar med cellgifter är det som att du sprutar in gift rakt in i kroppen. Ungefär som när du får en kraftig influensa. Vad behöver du då? Jo du behöver näring! Bra näring såsom vitaminer, mineraler, antioxidanter. Sådant som får dina celler i kroppen att må bra, börjar förnya sig, skapa nya celler. Bort med det sjuka och in med det friska.

Allt vi äter är numera ekologiskt. Vi har läst om mejeriprodukter, gluten, socker, kött och besprutad mat, som bör undvikas. Elias dricker minst tre gröna drinkar om dagen samt att han försöker undvika detta. Han är en krigare och jag beundrar honom otroligt mycket.

image

Västkusten

imageimageimageimageHemma igen eftere en vecka på västkusten.

För två månader sedan trodde jag aldrig vår sommar skulle se ut såhär ❤️

image

Vi började med en dag på Liseberg. Åkte tre attraktioner och mådde illa. Har man verkligen blivit vuxen nu eller? Vi hade ju köpt åkband, haha..

image

Åt på ett så jäkla gott ställe som hette dubbeldubbel i Göteborg. Massa små asiatiska rätter.

imageimage

Avslutade veckan hos Elias moster i Trollhättan.

Älskar den svenska sommaren då det faktiskt är fint väder och varmt. Det finns inget ställe på jorden som slår Sverige då.

På måndag är det dags för sjukhus och läkare igen.

 

”Väldigt imponerande”

Det var kirurgens ord på Elias cellgiftsbehandling. Enligt honom var det en fantastisk respons Elias haft på behandlingen. Nu vill kirurgerna att han fortsätter med två behandlingar till under sommaren för att försöka minska tumörerna ytterligare. Sedan planeras operation i slutet av augusti.

Onkologen som dömde ut Elias och sa att det ”nu handlar om att bromsa, vi går inte in för att bota” kommer ha så jäkla fel! Det kommer han att bli varse. Vad är det med onkologer och det här med att inge hopp? Det fanns nog inte med i deras utbildningsplan. Eller så missade Elias onkolog den delen helt enkelt. Han tyckte det var roligare att gå och fika på de föreläsningarna. Lite som jag på gymnasiet och mattelektionerna. Fika var helt enkelt roligare. Eller vad vet jag vad han gjorde, han var inte där iallafall.

Om det så är 50, 20 eller kanske endast 5% chans till bot så finns det hopp. Det är så viktigt för en person med cancer att få känna hopp. Hoppet omvandlas till en drivkraft och en kämparglöd som man kan bestiga berg med hjälp utav! Kirurgen ville att Elias skulle genomgå en cellgiftsbehandling i hopp om att krympa tumörerna, sedan skulle ny ställning tas till omoperation. Kirurgen hade inte släppt Elias. När vi träffa onkologen gav han oss inte särskilt mycket hopp. Han hade redan bestämt att cellgifterna inte skulle fungera. Han kommer att ha fel.

Vi tar en dag i taget nu. Vi vet om risken med resistens. Men vi är glada, för det kunde faktiskt inte blivit bättre än såhär efter behandlingen. Men vi ropar inte hej. Inte förens skitcancern är helt borta från Elias kropp, men vi är på god väg! Helt åt rätt håll.

image

Lysekil

Vi är i Lysekil på semester, igen haha. Ja vi har farit och flängt väldigt mycket i vår/ försommar:) Efter denna hemska höst och vinter så är vi värda det. Det kan jag skriva under på. Förra sommaren befann vi oss i Norge och hade endast ledigt de tre långhelger som var inbokade för bröllop. Nu kommer vi eller jag vara ledig juni-juli. Och vi ska ta vara på varenda sekund!

image