”Väldigt imponerande”

Det var kirurgens ord på Elias cellgiftsbehandling. Enligt honom var det en fantastisk respons Elias haft på behandlingen. Nu vill kirurgerna att han fortsätter med två behandlingar till under sommaren för att försöka minska tumörerna ytterligare. Sedan planeras operation i slutet av augusti.

Onkologen som dömde ut Elias och sa att det ”nu handlar om att bromsa, vi går inte in för att bota” kommer ha så jäkla fel! Det kommer han att bli varse. Vad är det med onkologer och det här med att inge hopp? Det fanns nog inte med i deras utbildningsplan. Eller så missade Elias onkolog den delen helt enkelt. Han tyckte det var roligare att gå och fika på de föreläsningarna. Lite som jag på gymnasiet och mattelektionerna. Fika var helt enkelt roligare. Eller vad vet jag vad han gjorde, han var inte där iallafall.

Om det så är 50, 20 eller kanske endast 5% chans till bot så finns det hopp. Det är så viktigt för en person med cancer att få känna hopp. Hoppet omvandlas till en drivkraft och en kämparglöd som man kan bestiga berg med hjälp utav! Kirurgen ville att Elias skulle genomgå en cellgiftsbehandling i hopp om att krympa tumörerna, sedan skulle ny ställning tas till omoperation. Kirurgen hade inte släppt Elias. När vi träffa onkologen gav han oss inte särskilt mycket hopp. Han hade redan bestämt att cellgifterna inte skulle fungera. Han kommer att ha fel.

Vi tar en dag i taget nu. Vi vet om risken med resistens. Men vi är glada, för det kunde faktiskt inte blivit bättre än såhär efter behandlingen. Men vi ropar inte hej. Inte förens skitcancern är helt borta från Elias kropp, men vi är på god väg! Helt åt rätt håll.

image

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.