Som ett brev på posten

Idag får vi åka hem. Har sovit hos Es bror inne i stan. Trodde vi skulle få åka hem igår men det gjordes en lungröntgen igår eftermiddag. Bara en kontroll röntgen efter op. Inga konstigheter. Men svaret på den var vi tvugna att vänta på. Jag skulle kunna skriva nu att allt var frid och fröjd och att våra tankar inte alls snurrade in på någon katastrof. Det var ju bara en liten kontrollröntgen efter op. Så att inget gått fel under operationen. Dom var in så nära lungorna så man vill se så man inte stuckit fel. Men våra tankar snurrar alltid in på det värsta. Alltid. Och nu var det väldigt längesen man undersökte lungorna. När dom dessutom kom och sa att de måste få ytterligare några kompletterande bilder så var våra katastroftankar fullt utvecklade. Så är det bara. Det går inte att undvika.

Ångesten kom som ett brev på posten och sjukhusmiljön blev väldigt påtaglig. Timmarna gick och en kirurg kom in. Röntgenbilderna var fina och rena och han förstod nog inte själv vad de ”enkla” orden gjorde med oss.

Så många gånger har vi varit med om detta. Vänjer sig gör man såklart aldrig. 

Nu skrev E att vi får åka hem. Yeeeey! Hem till vår lägenhet. Vi fixade det. Även denna gång. ❤️

2 reaktion på “Som ett brev på posten”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.