Den känslan

image

Godmorgon måndag. Denna morgon kräver en stor kopp kaffe. Inte den bästa känslan. Inte på topp. Måndag känns! Men. Det som är braigt är ju att imorgon! kommer E hem. Och något annat otroligt roligt är att en fin vän inatt fått tillökning i form av en liten pojke. Så det finns bra saker. Nu ska jag sluka mitt kaffe.

Birthday!

image

Grattis älskling på din födelsedag. Önskar att du var hemma så jag kunde ge dig världens största grattiskram. Men är samtidigt så glad att du är där du är. Snart ses vi.

Ha en bra lördag önskar jag och Alf. Det blir milen snart för mig och lillebror. Löpning. Fint väder så det ska bli skönt. Har man fått för sig att springa ett marathon så antar jag att man måste börja nånstans.

image

Det är fredag

Ja. Det här med att vara ensam en hel vecka. Eller till och med tio dagar. Nja. Idag är det fredag och jag och Alf gör vårt bästa för att underhålla oss själva. Alf har fått duscha. Har fått följa med ner till blombutiken för att köpa fredagsliljor. Har busat med bollen. Med kaninen. Med nallen. Och med mina fötter. Sover nu stenhårt mot mitt knä. Mysigt. Tur att jag har dig lille skit.

image
Jag vet att liljorna är lite stora. Jag ställde dom i fönstret först men där såg jag dom inte lika bra. Så nu står dom på bordet och är kaxiga. Fredagskänsla!

Tankarna är spridda. Upp och ner. Ser bilder från Sydafrika och varenda hårstrå står upp. Dagen efter att han kommer hem så är det besked om MR. Det som har varit så bra sista tiden. När ska vi få vara ifred? En svullen lymfkörtel har vi redan hört om. Det sätter griller som inget annat i huvudet. Men. Vi lever här och nu. Andas. Sugen på en resa. En weekend. Var som helst. Åh vad det skulle uppskattas. Tänk. Vår i Paris. Barcelona… Vi ska iallafall upp till fjällen under påsk.

image
Min kväll.

På något sätt hamnade jag på detta klipp på youtube nyss. Alltså jag får rysningar. Så underbar. Energin i denna lilla tjej. Otroligt. Och samtidigt så fruktansvärt överjävligt. Hon berörde mig. Mycket.

Otroligt

Följer ni Ungcancer på instagram? Det läggs ut fantastiska bilder där denna vecka med fantastiska ord och texter som man får rysningar av varje gång man läser. Bilder och texter från Sydafrika och Langa. Det finns en hashtag #ucmentor. De är sådana förebilder. Allihop.

Bild Elias tagit
Bild Elias tagit

image

Elias taking over

Tänkte köra en takeover härifrån Sydafrika. Vi kom hit som sagt på söndag efter ca:15 timmar med flyg. Direkt efter vi landade stod en minibuss som väntade på oss. Sen direkt upp på table mountain. Ligger så mäktigt intill Cape town med en underbart fin utsikt över staden och havet.

P1050966
Emma och Louise förevigar utsikten:)

På måndagen var det dags för att åka ut till Langa, en kåkstad ca:30 min utanför Capetown. Där ligger Project Playground. Centret ligger mitt i kåkstaden. Vi möttes upp av ledarna för centret. Underbara männinskor som bjuder på sig själva, skämtar och har nära till skratt. Stel stämning??? Verkligen inte. Här blev vi inkastade direkt i olika aktiviteter. Va bara att inse att vi måste kliva ur vår comfortzone direkt hehe. Bl.a satt vi i en ring med varsin trumma och trummade i ”takt” efter ledarens instruktioner, kul.

P1060063

 

12787537_10153298615486254_105889788_o

Sen blev vi indelade med ledarna som vi ska vara med och ha aktiviteter med. Jag och Louise hamnade i netball gruppen. Vi fick sitta med varsin ledare och intervjua varandra för att senare presentera varandra för gruppen. Jag fick prata med Bella, en skön tjej på 37 år som hela tiden har nära till skratt.

12767329_10153298614486254_844076236_n
Netball ledarna, Samantha och Bella
P1060008
Underbara ledare

Träffade en ledare som hade hand om fotbollslaget på project playground. Tyckte han beskrev det så bra.

Att alla kämpar mot sin egen”cancer” fast på olika sett. Vi kämpar mot fattigdom, droger, alkohol, våld. Ni kämpar mot sjukdomen. Men vi alla måste kämpa för att överleva, vi alla har vår egen kamp. Han beskrev också att han ser ett glas halvfull istället för halvtomt. Se möjligheter. Han har även lärt sig mycket av oss från ung cancer, tycker att vi sprider glädje och det får han energi från. Han berättade att hans mamma fick magsäckscancer för ett år sedan, och tack vara erfarenheter från ung cancer kunde han hantera situationen på ett bättre sett.

Han berättade allt med stolthet. Det märktes att han var stolt över sitt jobb på project playground.

 

Kanske kommer något mer inlägg härifrån. 🙂

Det är dags nu

image

Behöver inte Sverige mer utav sådant här tänk? Tankesättet som säger att rehabilitering under eller efter cancer inte behöver innebära samma sak för alla? Tankesättet som säger att rehabilitering under eller efter cancer inte bara behöver vara ett kalt rum på ett sjukhus med en kurator som går igenom alla krisfaser? Jag säger inte att det sistnämnda är något dåligt. Man kan behöva det också, absolut. Men rehabilitering kan behöva innebära så mycket mer. Rehabilitering för att försöka komma tillbaka till livet åtminstone något sånär. Med ett cancerbesked blir man ärrad för livet. Jag vet inte. För jag har själv aldrig personligen haft cancer. Men jag tror det. Men på något sätt måste man försöka leva med detta ärr. Försöka hitta drivkraft genom det.

Det är dags nu. Dags att utmanas. Men hur sjutton ska man våga lita och tro på en framtid som en gång totalt sparkats under för en? Hur tar man sig igenom den rädsla och dödsångest ett cancerbesked bär med sig med sig ut i livet? Du kan säkert få många verktyg av din kurator inne i det där kala, kalla rummet med vita väggar. Verktyg om hur du ska tänka eller hur du ska andas då paniken faller sig på. Men jag tror att rehabilitering även måste innebära mycket mer än så. Ung Cancers mentorskapsprogram är ett sätt. Mentorer som hjälper dig att ta dig tillbaka, både fysiskt och mentalt. Som utmanar dig. Som tror på dig och din person, inte på din sjukdom. En resa till ett annat projekt i ett annat land för andra som kämpar på ett annat sätt. En resa som ger perspektiv. Som gör att du måste kliva ur din trygghetszon du levt i sedan det hemska beskedet. Det är dags nu. Dags att utmanas. 

Jag tror definitivt att det behövs mer av sådant här tänkt. Ung Cancer krånglar inte till det. Dom bara förstår.

Klippen och ny vecka

HÄR kan ni lyssna Elias live i radio (spola fram ca 35 minuter in i programmet). Han berättar om mentorskapsprogrammet samt hur allt en gång började för drygt två år sedan. Och HÄR kan ni se honom prata i TV. Detta klipp är just nu det mest delade inne på SVT Västmanlands hemsida. Kul! I klippet ser man även en liten glimt av vår lägenhet. Det roligaste av allt är att vårt ”soffbord” al’a flyttkartong (som vi pimpar med en bricka med ljus på) kommer flygandes mitt i allt. Vi hade gömt det i köket när dom intervjuade Elias men sen ville dom helt plötsligt filma i köket och Elias ska då flytta på kartongen. Såklart kom det då med, haha. Vadå det är väl inte konstigt att man har pimpat en flyttkartong med ljus? Vi har ju inte alls fått iordning så som vi vill ha det. Men var sak tar sin lilla tid. Vi har bland annat precis ropat in ett skrivbord och en spegel på auktion. Hittat en soffa för en tid sedan som har nio (NIO!!) veckors leveranstid. Ett soffbord som har tre veckors leveranstid. Och i fredags kom vita pinnstolar som vi skruvade ihop igår till köksbordet.

Sakta men säkert. Och det är det som är kul. Man måste ju känna efter först. Inte hetsköpa saker bara för att.

Imorse väcktes jag av denna bild:

image

Tydligen Es frukostvy idag och jag har aldrig mer längtat mer till solen. Åh. Vad. Härligt. Kan våren bara komma nu? Men vad jag unnar honom detta. Det är han så värd.

image

SVT och Radio

Det är fredag och för min del dags för en jobbhelg. För Elias del är det dags för Sydafrika. Ett något mer lockande alternativ måste man ju faktiskt säga. Får jag hoppa ner i resväskan?

Jaja. Jag får nog inte det men jag är ju så otroligt glad att han kommer iväg nu. Inte minst om man tänker på hur denna vecka har sett ut med sjukhusbesök och feber. Oron att han inte skulle komma iväg alls har minst sagt varit påtaglig. Men nu så verkar det ju alltså som att det kommer att gå vägen.

Så idag är det fullt upp med att hjälpa honom med de sista förberedelserna. Tur nog har jag en ledig dag idag. Imorse var Elias dessutom med i Sveriges Radio Västmanland P4, LIVE! Så jäkla stolt över honom. Han skötte det så bra. Mysigt att få sitta hemma och höra honom prata i radio. Och efter det kom SVT nyheter hit och filmade för ett reportage på de regionala nyheterna ikväll. Han är het på gröten idag med andra ord, haha. Eftersom jag var ledig kunde jag sitta bredvid och smyghöra intervjun. Så kul. Kolla ikväll 18.30 på SVT!

Ska lägga ut klippen när dom kommer!

image

image

Upp och ner

De senaste dagarna har varit lite… Upp och ner.

Rädslan har gjort sig påtagligt påmind. Rädslan och ilskan. En natt på sjukhus för E. En påminnelse om en plats där allt började. Kalla korridorer. CT röntgen. En väntan på svar.

Rädlsa rädlsa rädsla. Ett hjärta som hoppar ur kroppen. Katastroftankar som försöks motas bort men som envist inte ger sig förrän dom är ett faktum. En feber som inte ger sig. Ett röntgen svar som ej visar på någon infektion. Andas ut. Imorgon är det dags för MR. Sedan bär det iväg till Sydafrika för E. Svaret från får vi sedan en dag efter hans hemkomst.

E är inte på topp än, men hämtar sig dag för dag. Och på lördag är det dags för Sydafrika. En sak är säker. Han är en jäkla fighter han, min man.

 

image