Pumpkin

Vi har en riktig hemmamyshöstdag idag. Har verkligen försökt ta mig ut för att springa typ hela dagen men det går bara inte. En snabbis på gymmet blev det iallafall. Jag som måste börja få in mina långpass nu inför Paris maraton. Hur ska detta gå? Har inte valt loppet för bästa träningstrrioden direkt. Men men… Här hemma fixas det med en pumpa från Elias brors land som görs fin och som dessutom ska tillagas ikväll! Blir spännande att se vad resultatet blir. Men nu blir det at gå ut i kylan med Alf the petitbacon. Myskväll is coming up!

img_4794img_4800

D – Vitamin

Kan vi snacka lite om det här med D-vitamin? Äter ni det vintertid? Jag har börjat forska allt mer kring denna lille superdupervitamin och börjar inse mer och mer hur himla otroligt viktig den är för oss.

d-vitamin-solig_dag

Några punkter D vitamin kunskap som jag nyligen lärt mig. Visste ni att?

  • Ungefär 4000 studier kommer ut varje år om D-vitamin. Det forskas alltså en hel del.
  • Solen måste stå minst 45 grader upp på himlen, vilket innebär att vi i Sverige får i oss D vitamin några veckor före och efter midsommar. (…) Men vi kan få i oss D vitamin genom kosten, bland annat genom fisk. Problemet är väl att man för att få i sig tillräcklig mängd D-vitamin ska vi äta fisk två gånger om dagen. Det är ju med andra ord väldigt svårt att få i sig den mängd D vitamin vi behöver endast genom vår kost.
  • Det krävs en D vitamin för varje vit blodkropp att aktiveras (vita blodkroppar som hjälper oss från sjukdomar, såsom förkylningar och influensa). D vitamin bristen kommer alltså påtagligt när hösten börjar komma, att så många blir sjuka när hösten kommer beror alltså till en väldigt stor del av D vitaminbrist.
  • Forskning har visat att bland annat risken för bröstcancer och tjocktarmcancer minskar om man äter D vitamin.
  • Man ska vara ute i solen mitt på dagen (utan solskyddsfaktor) minst 20-30 min om dagen för att få i sig tillräcklig mängd D vitamin.
  • Forskning har visat att D vitamin hjälper mot depressiva symptom. Personer som känner sig nedstämda eller deprimerade kan i själva verket bara lida av D vitamin brist. Vår depressioner, då man har varit utan D vitamin länge kan alltså bero på D vitamin brist.
  • … eller det här med ”VAB”ruari? Då man har varit utan D vitamin väldigt länge, förmodligen beror på D vitaminbrist. Denna månad har vi nämligen bara i våra nordiska länder.
  • D vitamin sätter sig ytligt på huden till en början. Du ska inte duscha med tvål minst 30 min efter solexponering för att kroppen ska hinna uppta den mängd huden tillförts.
  • … och så vidare, denna lista kan göras lång. Himla lång.

Jag tycker detta är så himla intressant. Jag äter 5000 IE två- tre gånger i veckan. Elias äter dock betydligt mer. Man har sett att daglig dos inte behöver tas eftersom att D vitamin lagras i kroppen. Man kan därmed boosta kroppen med höga doser med jämna mellanrum.  Fakta om D vitamin här, här, här och här. 

Har ni lyssnat på denna podcast förresten? Sjukt intressant.

Att lyssna istället för att läsa

img_4630

Nu är vi hemma efter en mysig men kall helg. Det är alltid skönt att komma hem igen, borta bra men hemma bäst. Alltid. Min sysselsättning i bilfärden hem blev att lyssna på Sanna Brådings bok ”För mycket av allt”. Det var en sån där bok du inte kan sluta läsa. Det är en stark, ärlig och gripande bok som skildrar hennes hittills 35 åriga liv. ”Öppenhet ifrågasätts ofta i vårt samhälle och anses ofta vara något sämre än att hålla upp någon falsk fasad att gömma sig bakom”. Hon ifrågasätter detta och beskriver hur viktigt hon anser det är att vara öppen och ärlig mot sig själv och sin omvärld. Jag kunde dessutom ”läsa” denna bok hela bilfärden hem i mörkret. Eller lyssna, vilket var det jag gjorde genom tjänsten ”BookBeat”. Jag har inte riktigt förstått det här med att lyssna på en bok förut. Hade fått för mig att jag bara tycker om att kunna läsa en bok, ha något att hålla och bläddra i. Men det här med att lyssna på en talbok  är ju superbra och mysigt ju. Kommer definitivt fortsätta med detta.

p1070348

Både jag och Elias använder nu denna tjänst och det finns ju hur mycket som helst att lyssna på. Och det är så roligt för jag har genom bloggen ett samarbete med BookBeat så att ni som läser detta får en månad gratis om ni registerar er via den här LÄNKEN. Nästa bok jag tänker lyssna på blir nog den här, den här eller den här. Detta samarbete känns kul. Vi får ibland lite förfrågningar om samarbeten med bloggen men det har inte varit något som går hand i hand med innehållet, vilket är viktigt. Därför har v ej tackat ja tidigare. Det måste kännas bra. Det här känns som att det gör det, vi båda älskar ju att läsa. Denna tjänst är perfekt i höstmörkret.

Denna måndag är ledig för min del. Jag ska fixa i lägenheten och förbereda lite inför imorgon. Måste träna och tänkte om jag skulle ta en längre springrunda. Men seriöst? Hur mörkt är det inte ute, hur grått är det inte? Det är ju helt sjukt? Det är viktigt att mysa till det nu, med bra serier, te och mys. Försöka att ta sig till gymmet eller springspåret trots kyla och mörket, för vi behöver dom där endorfinerna/ må bra hormonerna! Kämpa på, låter det ju mest som, haha. Denna årstid är mysig, men tung. Så är det bara.

Det är vinter här!

14700988_10153970462380814_292050607739118390_o

Läget just nu; raggsockor, eld i kamin och raggsockor. Det är vinter häruppe (en stuga strax utanför Sveg i Härjedalen). Vi har varit ute med båten och fiskat (en av Elias favoritsysslor) det har snöat och blåst. Riktigt mysigt, haha. Inte så mysigt kanske men uppfriskande minst sagt. Och dock väldigt mysigt när man väl kommer in igen och kan värma sig.

14615775_10153970475475814_2708119805967664913_o
Obs, båten på bilden har ingenting att göra med dagens äventyr.

Det är min släkt som har en stuga här, denna helg är min pappa på älg jakt häruppe. Det är skönt att få komma bort ibland, mobilerna funkar knapp, nätet funkar knappt, det enda man kan göra är att läsa bok, kika TV eller spana efter björnar. Jag lovar en gång för en massa år sedan såg man spår strax utanför stugan, hur spännande!? Efter det verkar björnen dock inte hittat hit igen. Man kopplar verkligen av här även om en helg räcker lagom och det ska bli minst lika mysigt att komma hem igen. Nu blir det mer te, gryta till middag och Så mycket bättre på TV.

BESKED och #Burncancer

Hur sjutton kan man bli van med sådana här möten som vi haft idag? Där ett besked om en röntgenundersökning för att se om en cancer har växt eller inte ska avslöjas? Åh, jag tror kanske vi inte har blivit det. Men vi har lärt oss hur vi ska tänka och därav känns det som att det har blivit ”vana”. Vi har lärt oss att oavsett vad som sägs så behöver det inte vara definitiva svar. Eller varför var det så att vi inte alls var speciellt nervösa denna gång?

Det kan också ha varit för att E har känt sig så pigg på sista tiden. Han har inte ont, han är inte trött, han orkar träna ibland, han är pigg och glad och så vidare. Jag tror att de gånger vi varit supernervösa har det också varit tunga besked. Då har vi båda känt på oss att det nog inte kommer ett bra besked. Och detta är också en känsla vi har lärt oss efter tiden med stort C. Ojojoj… Vad vi får lära oss en massa.

Jag önskar dock att det var av någon annan lärdom vi fick erfarenhet av, inte denna. För vi är trötta på det här nu. Men det förstår nog vem som helst. Och hur trötta vi än är så kommer denna jobbiga situation inte poff, försvinna. Vi kommer att behöva leva med denna situation. Så är det bara. Och jag tror det är viktigt att reflektera över sådana här situationer. Att kunna sätta ord på känslor och på tankar. Det är viktigt.

Beskedet idag var. Hmm… Vi blev först glada sedan kluvna, sedan besvikna och sedan lättade igen. Tumörerna har liksom stannat av. Inget annat hade hänt, varken ökat, tillkommit eller minskat. Vi är vid det här laget bortskämda (konstigt ord att använda i sammanhanget) med att läkarna tappar hakan och busvisslar då röntgensvaret kommer upp på dataskärmen. E har alltid svarat superbra på behandling. Trots denna jävliga cancerform som dom från början sa att ingen svarar på cellgifter från. Men han har, varje gång. Så himla grymt. Denna gång var reaktionen inte riktigt så. Utan mer ” ja röntgensvaret var hyggligt bra”. Hmm… Hyggligt bra? Nej, detta svar var bra. Såklart var det bra. Vi måste nog bara smälta det lite. Nu kommer det att bli behandlingsuppehåll från cytostatika, men han kommer få underhållsbehandling i tablettform. Ett kärlhämmande preparat som man tänker ska hålla sjukdomen i schack. Vi vet inte om vi är helt nöjda med allt detta. Vi vill att han ska ha uppehåll i behandling men vi vill också att man ska ta en seriös funderare på immunterapi. Något som inte riktigt verkar göras, utan mest viftas bort. Vi ska ge det ett par dagar, sen ska lite mail skrivas och sen får vi se…

Idag är det fem veckor kvar till Thailand. Vi har börjat längta nu, och vi har börjat våga tro att vi kommer iväg.

img_4729

Igår kom dessa fina, ljuvligt doftande ljusen på posten. Det är från On Interiör som gör dessa och ger 10% av varje sålt ljus till Ung Cancer. Hur bra? #Burncancer ljusen kan köpas på DENNA sida. In och köp, tänd ett ljus, koka lite te och njut.

Ett långt höstinlägg

Jag kommer att bli mer sugen att skriva, men just nu är det en period då lusten till bloggen inte är så stor. Men jag vet att den kommer tillbaka. Och det är okej, båda två. Jag skulle aldrig kunna tvinga mig själv att skriva. Ibland har jag lust att skriva varje dag och då gör jag det, ibland har jag lust att skriva någon tyngre text om något jobbigt som måste ut och då gör jag det och ibland som den senaste tiden har jag inte så stor lust alls. Och då får det vara så.

Hösten är här och jag gillar den. För mig som älskar ordet mys och gärna överkonsumerar det ordet i all oändlighet passar hösten bra. Hösten är ju liksom mycket av just det ordet. Denna helg var inget undantag. I fredagskväll hängde vi med två bästisar. Anna och David och deras söta barn. Det är två personer som betytt mycket för oss under denna ”resa”. Det var där vi hängde typ hela närmsta tiden efter blixten slagit ner för tre år sedan då vi inte vågade vara ensamma, bara med varandras sällskap. Det var som att vetskapen av det som precis hänt åt upp oss om vi var ensamma. Kravlöst och värmande var vi alltid välkomna till våra vänner. Fredagskvällen var så dundrans megamysig. För exakt tre år sedan är det ca en månad kvar tills diagnosen bombarderade  in i vårt liv. Och för tre år sedan lagade David och Elias Italienskt och jag och Anna blev så bortskämda med tre rätters. Precis som i fredagskväll, skillnaden var nog bara att denna gång fanns det inget kött med i bilden. Italienska smaker på zucchinirullar med olika innehåll. Så himla himla gott alltså. Vi njöt kan man säga.

img_4659
Killarna fixar

img_4664img_4666

Hur god ser inte denna efterrätt ut? Elias har lovat att han ska lägga ut alla recepten sen, för ni måste prova zucchinirullarna. Nästan allt var från växtriket förutom lite permesan. Alltså god vegetarisk mat är liksom… Man kan äta hur mycket mat vill, man blir så mätt men man känner sig ändå så fräsch. Och ingen ballongmage, inga gaser och pruttande av all laktos och gluten. Win win win?

Passande nog så besöktes Västerås sedan i lördags av Vegofesten. Det var en massa vegansk utställare och föreläsningar, med bland annan David Stenholtz. Vi lyssnade på honom och frossade loss i bland annat vegansk leverpastej, vegansk ost, vegansk choklad osv.

img_4673img_4677

Sedan bjöd vi över min mamma och Linnea på pizza. Också så sjukt god och fräsch. Recept på denna HÄR favorit.

Och idag har vi hunnit med en promenad i skogen. Vi kikade lite efter svamp men förstod att vi inte skulle hitta något. Men det är alltid skämt att komma ut. Ikväll blir det jordärtskockssoppa och film. Mys igen. Denna vecka är påfrestande, på onsdag får vi besked om senaste röntgenundersökningen. Det är alltid speciella känslor som dyker upp. Även om vi varit med om detta så många gånger nu så är vi fortfarande mitt i det och det är fortfarande samma känslor. Med dessa möten vänjer man sig aldrig. Vi börjar längta till vår semester. Men fortfarande vågar vi inte riktigt släppa tankarna helt fria på att vi faktiskt kommer iväg. Vi får se om det blir Thailand i november eller hur det blir. Men vi har bokat ombokningsbara, så blir det inte nu så kommer vi åka när det passar bättre. Nu ska vi laga mat. Kram från oss <3.

img_4694img_4692

Den årliga resan

14599763_10153795725126254_1096736088_o

Varje år åker E iväg på en resa med sina killkompisar. Dom lottar varje gång om vilken som ska bestämma resan och sen så blir det hemligt för alla andra ända tills alla befinner sig på gaten avfärdsdagen. Superkul idé. Denna gång hamnade dom i Litauen. Detta innebär att jag blir gräsänka i helgen. Så ikväll blir det en sleepover hos min kära svägerska. Hoppas ni mår bra. Vi mår bra. Känns underbart att kunna skriva så. Vi mår bra.

I veckan väntar behandling för E. Samt röntgen. Alltid blandade känslor när det väntas konstroll. Vi räknar ner till Thailand nu och hoppas på att vi kommer iväg.

Men ha en fin kväll nu!

14567365_10153923626510814_1533829985358295194_o

 

Höst

Visst är hösten härlig? Och nu börjar alla fina härliga färger komma fram. Älskar. Såhär startade vi denna dag.

14567489_10153913928710814_6209169834782910615_o

Yoga för hela slanten. Tända ljus. Lovely. Sedan var det dags att hämta upp denna tjej på stationen:

14468545_10153913929575814_977575803124092154_o

Vi har haft en jättebra och givande dag. Nu hoppas vi på resultat av vårt projekt snart. Men det kommer det kommer. Det känns himla spännande…

Måste även visa vad vår lilla gårdsbutik börjat sälja nu till hösten. Mängder av grönkål, bönor, broccoli, äpplen, blomkål, ärtskott, purjolök osv. Mys!! Nu boostar vi!

14566313_10153913929235814_1655828684537468536_o

14500735_10153912569605814_6020385036746015650_o-2 14500787_10153912569465814_3361279584536550585_o-2

Vi har världens längsta och brantaste backe precis bredvid där vi bor. Himla bra träning är det. Vi var där igår och körde några vändor upp och ner. Himla glad blir jag ända in i hjärtat att E orkar. Det slutade i och för sig med jag stod längst upp och E längst ner med hundgodis till Alf som då kutade upp och ner som en galning. Det är inte lätt att vara hund. När vi inte orkar åker han på en massa konstigt påhitt. Så att så himla seriös träning blev det väl inte för oss, men det blev det för Alf!

Ikväll åkte E iväg till Stockholm, han ska träffa Esatto imorgon och sedan åker jag efter jobbet imorgon och möter honom där. Vi ska på en föreläsning om kost och träning på Rival imorgon via Ung Cancer. Himla kul!