Vi åkte för dig

”- allt jag vill är att packa en massäck och åka ut på isen en fin vinterdag tillsammans, det är allt jag vill”. Det var en av de sista viljorna Elias uttryckte. Elias älskade verkligen friluftsliv och natur. Han tyckte om storstadsliv också men när livet blev som svårast så var det dom enklaste sakerna som betydde mest. Det är inte så krångligt att packa med sig lite mysigt i ryggsäcken och ta på sig varma kläder. Det gjorde så ont att inte kunna säga ”ja men älskling det ska vi göra sedan när du blivit bättre”. Eller så var det nog, när jag tänker efter, precis det jag svarade, men jag visste att det inte låg någon sanning i svaret. Och kanske så visste även Elias det. Så ont.

Mina tankar går fram och tillbaka i tiden hela tiden. Ibland tänker jag långt tillbaka och blir nostalgisk. Ibland går jag tillbaka till tiden i Thailand och ibland tänker jag tillbaka på dina två sista veckor. Våra två sista veckor. Hur vi, trots allt, njöt här hemma med tända ljus och julkalendern. Hur du ville bjuda alla sjuksköterskor på fika. Och att du då alltid var nära. Ibland tänker jag på dina absolut sista andetag. Jag vet inte varför men det blir så. Dom skrämmer mig inte utan det kändes väldigt fint och lugnt. Jag fick hålla dig i handen. Ville inte släppa taget. Jag känner mig lugn i att jag var med när det hände. Jag fick vara din trygghet. Jag och din syster. Det känns fint och varmt.

Dagen efter din begravning åkte vi ut på isen. Jag, min bror, din kusin, hans tjej och min pappa. Vi tog med massäck. Och vi åkte för dig. Vad du hade tyckt om den turen.

IMG_6240IMG_6277IMG_6217

9 reaktion på “Vi åkte för dig”

  1. Skönt att få vara i naturen & vila, hämta lite kraft. Jag tror det är det enkla som ger mest många gånger. Intryck som vi mäktar med och som ”fyller på”.
    Jag har arbetat lite med människor som har speciella behov på grund av en mängd olika omständigheter, och naturen har en själsligt läkande förmåga som är lite underskattad många gånger ;). Och kan man dessutom samtidigt få vara lite fysiskt aktiv (helt efter sina egna möjligheter & förmågor), ja då händer det något!
    Jag blir varm i hjärtat av att läsa ditt inlägg. Hur du ändå kan se på den sista tiden på ett så lugnt och fint sätt. Det må komma många tunga dagar framöver när du känner att du krisar(det är också läkande på sitt sätt, och något nödvändigt för att orka), men i grunden gör du allt så rätt för egen del. Du är fantastisk med dina ord, dina funderingar och din blogg. Och du hjälper även många andra utan att du ens tänker på det – styrka! <3<3<3

  2. Helt underbara Lotta, du är fantastisk. Här kommer styrkekramar från mig oxå❤️. Gå nu varligt fram, en dag i taget❤️❤️❤️❤️❤️❤️Kramar, kramar, kramar💞

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.