Taggarkiv: Cancer anhörig

Jag vill snacka skit om dig!

image

Hela juni försvann för oss i ett nafs då mattan återigen drogs bort brutalt och snabbt under våra fötter. Känslan då var att vi inte skulle få en till sommar. Det kommer bara vara sjukhus. Det kommer vara ångest. Frustrationen var stor och bitterheten kom som ett brev på posten. Varför vi. Varför nu. Varför du. Varför varför varför.

Cancer är så lömsk. När man minst anar så kommer den bara. Det där mörka och det där brutalt svåra. Jag hatar hatar hatar cancer. Det var som en vän sa häromdagen då hon fick höra att cancern återigen var tillbaka i vårt liv. Hon beskrev ilskan hon kände så bra. ”- Man blir så arg och ilskan kan liksom bara inte ta vägen någonstans. Man vill bara bli arg på en person, skrika till idioten att – det här är ditt fel! …men det går inte”. Jag kunde inte annat än att hålla med. För visst är känslan så. Man vill bara ha någon att snacka brutalt mycket skit om. Idioten. Idiot cancern. Men det finns ingen att snacka skit om. Det finns bara en lömsk sjukdom som lever sitt eget liv. En sjukdom som man inte ser, som man inte märker. Men den finns där och den är livsfarlig. Hur sjutton går det till?

Igår kväll efter väldigt många fina dagar på rad så kom den. Den där ångesten. Det är svårt att veta varför den känslan helt plötsligt dyker upp. Men det är som att man lever på i dagar då allt känns bra. Som vanligt. Men inuti finns alla känslor. Och tillsist måste dom ta vägen någonstans och så vips så kommer känslorna ut utan att man kan göra någon minsta protest.

En sak är säker iallafall och det är att vi dessa dagar får ta tillbaka allt som var i början av sommaren. Då sommaren precis hade börjat och det kändes som att sommaren skulle bli den tuffaste. Behandlingarna har startat men vi kan ändå ha fina dagar. Är det nu man ska vara tacksam? Vi är tacksamma för det. Även om tacksamhet tar emot att skriva överhuvud taget.