Taggarkiv: MR

Andas ut.

image

Sekunder blir till minuter och minuter till timmar. En halvtimme tidiga i väntrummet. Tick tack tick tack. En dörr öppnas. Steg hörs. Nu kommer han hör jag E säga. En röst som ropar upp någon annan. En blick och ett handslag som ser ut att kunna vara ett bra besked. Vår tur väntar.

När han till sist kommer analyseras allt. Handslag, blick, leende eller icke leende? Nervös, sammanbiten eller glad? Vad utstrålar han? Men ingenting går att analyseras.

Vi sätter oss ner och det första han säger är att MR bilderna ser bra ut. Inga frågor om mående, vikt eller aptit. Inget utdragande ”kallprat”. Rakt på svaret. Vi gillar den här läkaren. ”-Det ser precis likadant ut som sist och inget annat finns nytillkommet. Inga metastaser eller misstanke om cancerrecidiv”. Som vanligt blir det kortslutning. Va? Sa han fel nu. Kommer smällen snart? Det tar en stund att samla tankarna men ganska snart kommer den. Lyckan.

Så otroligt himla jäkla skönt. En fin röntgen. I två år har vi kämpat, det är ingenting som är över än. Men i 8 veckor kan vi nu andas ut. Inga behandlingar om inget dyker upp. Behandlingsfritt har det inte varit på två år. Nu börjar vi om. Vi andas ut. I åtta veckor andas vi ut. Tills nästa kontroll. I helgen finns anledning att fira. Fuck Cancer!

Tack för allt stöd, det värmer så mycket!

Vi måste våga tro

image
Putte och Elias under behandlingen. Vi tycker alltid dessa behandlingsstolar påminner om filmen 50/50 :)

Nu var det ett tag sen det skrevs här. Men ibland finns noll inspiration måste jag säga. Vardagen lunkar på. Det som har hänt sen sist är att E fick sista (?) cellgiftsbehandlingen. Som är inplanerad. Men så har vi tänkt förut också. Och sagt det. Men det har inte blivit så. Så därför vågar vi inte riktigt hoppas på det. Trots att vi självklart gör det så in i bängen. Vi hoppas och vi tror. Det är väl bara det där att uttala orden högt, eller skriva ner dem som är läskigt.

Han gjorde även en MR kamera som vi får svar på den 19e oktober. Måndag om en vecka alltså. Dessa besked hit och dit. Dessa besked som är direkt avgörande för så mycket. Denna ryska roulett som nu alltså kommer finnas i vårat liv så länge till. Den tanken är svår att förlika sig med. Hur kunde ödet bli såhär? Vi drabbades av cancer, vi? Ja, vi. Och så är det. Livet är full av oförutsägbara händelser och idag får var tredje person cancer. Vi kan inget annat göra än att följa dess väg, upp och nedför. Men vi ger den en jäkla körbana att ta sig fram på. Det ska gudarna veta. Vi gör det tillsammans och det är det som är vår styrka. Vissa dagar lättare, andra svårare. Som med allt annat.

Just nu var det längesen vi var på något läkarbesök med läskiga ord eller blickar. Det enda som varit är behandlingar och röntgen. Men det är liksom något som bara ”görs”. Inga direkta anspänningar inför längre. Efter två år tillhör det vår vardag på något sjukt himla vis. Det är nog det som gör att just nu ”lunkar vardagen” på. Och det är himla skönt att det är så ibland förstås.

Imorgon åker E med några kompisar utomlands. Hemlig destination. De gör dom en gång om året. Himla kul idé. En i gänget får bestämma var resan går och så turas dom om så. Så vi får se var det bär iväg.

Jag har också en spännande och rolig helg att se fram emot.

I måndags var vi på en föreläsning med denna man. Mer om det i ett annat inlägg. Det var himla intressant.

Full fokus!

image

Alltså det här beskedet. Fuck You Cancer. Nu har vi övertaget. Du ska fan få se att det inte går att inkräknta Es kropp något mer. (Ablationshåla = där de bränt bort en tumör vid första operationen). 

Det här beskedet kunde ju inte kommit mer lägligt. Full fokus bröllop! En ny röntgen blir först veckan efter bröllopet. Läkarbesöket med svar blir någon vecka efter det. Läget ska fasen inte vara förändrat tills dess. Tumörerna gör bäst i att hålla sig borta nu. Men det känns ändå skönt att det nu inte blir något mer besked innan. Allt vi önskat har varit att Elias skulle vara tumörfi på bröllopet. Nu blir det så. In med den positiva energin. Planering, kika bröllopsresa.

Du och jag. Den dagen är det du och jag.

image

Möte med Onkolog.

image

Mötet blev uppskjutet till 13.30 eftersom läkaren vi brukar ha var sjuk. Vi kommer till väntrummet, båda fruktansvärt nervösa. Elias frågar mig om jag är nervös och säger sen att oavsett vad svaret blir så kommer han ju må precis så som han mår idag även imorgon, och även nästa vecka. I början när vi skulle få sådana här besked trodde man att efter detta är det slutet om det inte är ett bra besked. Vi har efter allt lärt oss att så är inte fallet. Trots dåliga besked ska vi inte tappa hoppet. Eller sluta leva. Cancer är en bergochdalbana av känslor utan dess like. Upp och ner.

Idag kan man säga att banan gick upp till högsta toppen. Efter att läkaren gått igenom alla möjliga olika frågor kring måendet så kom det. ”- Röntgensvaret/ MR svaret såg jättebra ut och man ser inga tumörer längre, dom har försvunnit.”

Pang bom. Bara sådär. Glädjetårar. Lättnadstårar. Läkaren börjar prata vidare om fortsatt planering. Fyra till behandlingar nu. Men vänta nu. Stopp. Kan vi ta det igen.  – Den största tumören då? Var är den? – Den är inte där längre. – Operation då? – Det finns inget att operera, ska vi operera bort hela levern eller? (ironisk).

Kan ni förstå att vi svävar i extas just nu? Vi vet att vi inte kan räkna med att det föralltid kommer att vara bra nu. Där är vi väldit långt ifrån. Men vi vågar glädjas. Det måste vi. Ikväll blir det att fira med ett spinningpass för mig snart, sedan tacokväll. Vi har handlat massa mums alá veggostyle.

Elias innan mötet.
Elias innan mötet på Radiumhemmet.

 På bottenplan på Radiumhemmet sitter en sjuksköterska om dagarna och tar emot alla möjliga spontana frågor från patienter och anhöriga som råkar gå förbi, vilket de flesta gör då det ligger på vägen ut. Det tyckte vi var så bra! Heja! Vi Satt där en stund innan besöket och prata. 

Vilken dag!

Ojojoj, vilken dag. Fullt ös medvetslös. Dagen började med att jag hade drömt mardröm om att jag skulle hämta brudklänningen och personalen hade färgat den orange och rosa därför att dom tyckte det skulle passa mig. Jag som är så tacksam för allt kunde inte säga nej. Och jag saknade i smyg, min vita klänning så… Sedan då dagen verkligen startade på riktigt så har den fortsatt i sann bröllopsanda. Med visning av den svit vi faktiskt får redan dagen innan bröllopet och sedan har ända till söndagen. Fina Nadja på Stadshotellet visade oss runt och vi föstod att det kommer bli så mys att sova där under helgen. Såklart! Underbara ni på Stadshotellet.

Sedan fortsatte dagen med ett möte med Marcus från New Born Community. Han och hans band kommer vara med under hela bröllopsdagen. Vi tog en lunch och gick igenom alla låtar, upplägg osv. Han spelade även en liten truddilutt på sin gitarr för oss (och resten av cafét) och det var så fint. Vi pratade om det här att det nu är så otroligt mycket planering inför en dag som kommer säga swisch! Men… Det är ju faktiskt det som är halva grejen, kom vi fram till. För det är ju minst lika mys med all planering. Och speciellt nu.

Sedan gick vi förbi en blomtjej som ska hjälpa till. Vi kommer ha två blomtjejer som fixar. Så kul!

Sedan rusade jag iväg på en anhörig träff som var mysig. Och kom därefter hem till detta:

image

Och det är faktiskt inte från Elias, utan från underbara Kyssjohanna. Blev verkligen så glad. Vad små fina materiella ting kan ge lycka ibland. Små fina smycken. Och väskan/clutchen är så sjukt fin så jag blir helt pirrig i hela kroppen, haha. Det blir dock en hemlis hur allt ser ut.

Här kommer lite andra bilder från dagen:

Del av svit.
Del av svit.
image
Blomplanering.
Marcus från Community.
Marcus från Community.
Fanbilder på oss, haha!
Fanbild på oss, haha!
Nöjd och glad!
Nöjd och glad!

 

Imorgon är det dags för Elias att göra MR. Från vita rosor och diamaner till sjukhus och steril miljö. Men som jag skrev tidigare, detta är endast ett moment. Ett moment som måste göras. På måndag får vi veta. Och innan dess har vi en helt underbar spahelg att ta oss igenom. 

<3

Regnig söndag och röntgen.

image

Det var en underbar försommardag igår. Får man säga så nu? Försommar… Älskar! Det kändes iallafall som det. Men idag visar väderprognosen regn. Vi har en spännande vecka framför oss som blandas med jobb för min del, bröllopsplanering och spa. Veckan kommer även innehålla endel jobbiga moment med start idag. Idag ska nämligen E alldeles strax börja dricka den smakfulla kontrasten inför sin CT röntgen som är kl ett idag. Konstig tid, en söndag… Sedan på onsdag är det dags för ännu en röntgen, MR. Men egentligen är ju det bara moment. Innehållslösa moment för vår del. Men det är den där jobbiga påminelsen. Påminelsen om det där jäkla montstret. Vi kommer inte få veta något förns på måndag, den 18e maj. Precis efter vår spahelg vi ska på i helgen. En helg på Sankt Jörgen Spa, ett stipendium vi fått genom Ung Cancer. Vi längtar, och ska försöka att bara fokusera på nuet, där och då, och inte det som väntar på måndag.

Igår var vi och grillade för första gången i år hos Elias kusiner. Supermysigt. Här är en bild på mig Elias och Elias morbrors fru Anna. Hon ska hjäpa oss med en grej på bröllopet och för det är vi så tacksamma. Tack snälla Anna!

image

 

En fredag som skaver.

image

Köpte lite påskliljor för att liva upp denna dag lite. Dom kommer bli fina när dom slår ut. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva denna dag. Imorse fick jag en massa bra gjort. Det är alltid skönt att bocka av. Det var några måsten som legat och skavt och som nu är ur världen. Det var även saker som piggade upp denna dag. Bland annat en spabokning vi kommer göra senare i vår samt att jag ringde dessa och bokade in dag för inprovning av klänningen. Jag har varit på ett spinningpass som verkigen kändes som en urladdning och nu ska jag baka lite gott som vi ska ta med ikväll.

Men det är något som ligger som ett dovt mörkt moln över oss. Som känns tungt och ger huvudvärk. Som tar ner alla de vårkänslor som till en början dyker upp inom en. Eller när man tänker på allt roligt som kommer ske. Vi tas ner på jorden genast. Det är precis som att någon tar över när känslorna blir för positiva och säger -Nej, inte vara för glad nu. Något väntar. 

Ett besked väntar. Oron är som vanligt stor. Nu är två undersökningar gjorda. Telefonen är än sålänge tyst.