Taggarkiv: Sommar

Jag vill snacka skit om dig!

image

Hela juni försvann för oss i ett nafs då mattan återigen drogs bort brutalt och snabbt under våra fötter. Känslan då var att vi inte skulle få en till sommar. Det kommer bara vara sjukhus. Det kommer vara ångest. Frustrationen var stor och bitterheten kom som ett brev på posten. Varför vi. Varför nu. Varför du. Varför varför varför.

Cancer är så lömsk. När man minst anar så kommer den bara. Det där mörka och det där brutalt svåra. Jag hatar hatar hatar cancer. Det var som en vän sa häromdagen då hon fick höra att cancern återigen var tillbaka i vårt liv. Hon beskrev ilskan hon kände så bra. ”- Man blir så arg och ilskan kan liksom bara inte ta vägen någonstans. Man vill bara bli arg på en person, skrika till idioten att – det här är ditt fel! …men det går inte”. Jag kunde inte annat än att hålla med. För visst är känslan så. Man vill bara ha någon att snacka brutalt mycket skit om. Idioten. Idiot cancern. Men det finns ingen att snacka skit om. Det finns bara en lömsk sjukdom som lever sitt eget liv. En sjukdom som man inte ser, som man inte märker. Men den finns där och den är livsfarlig. Hur sjutton går det till?

Igår kväll efter väldigt många fina dagar på rad så kom den. Den där ångesten. Det är svårt att veta varför den känslan helt plötsligt dyker upp. Men det är som att man lever på i dagar då allt känns bra. Som vanligt. Men inuti finns alla känslor. Och tillsist måste dom ta vägen någonstans och så vips så kommer känslorna ut utan att man kan göra någon minsta protest.

En sak är säker iallafall och det är att vi dessa dagar får ta tillbaka allt som var i början av sommaren. Då sommaren precis hade börjat och det kändes som att sommaren skulle bli den tuffaste. Behandlingarna har startat men vi kan ändå ha fina dagar. Är det nu man ska vara tacksam? Vi är tacksamma för det. Även om tacksamhet tar emot att skriva överhuvud taget.

Right now. Just at this moment.

Hjälp. Nu går det långt mellan gångerna här inne. Anledningen var nog till en början tomhet. Det var en tuffare period där jag tror mycket kom ifatt av vad vi varit med om den senaste tiden. Eller bara för ett par månader sedan då blixten återigen slog ner. Hårt. Sommaren började turbulent. Jag fick höra ord som ingen vill höra från den man älskar mest. Ord som var så tvivelaktiga på livet. Ord från en känsla som bottnade i att hemgång från sjukhus inte längre skulle vara aktuellt. Jag lyssnade inte. Jag trodde inte. Jag visste. Hem ska du. Och hem kom vi. Men fram och tillbaka blev det. Flera gånger. Hem från sjukhus, in till sjukhus. Nyss fyllda 30 känns det så orättvist. Mitt inne i det bara kör man. Man bara gör. Men etterråt. Frustration, ilska. Nog för att styrka kommit levererat som ett brev på posten sedan skiten började. Men någon robot är man inte.

Men så smått börjar det vända. Små små steg tillbaka. In och ut för behandling. Feber som försvunnit. Fysisk styrka som tillkommit. Sommaren som börjar spira. Ensamma dagar ifrån varandra som resulterat i två batteridepåer som tillsammans blir starka. De senaste dagarna har varit fantastiska.

Elias mår bra. Jag mår bra. Vi träffar kompisar som nog inte kan se något annat. Det där mörka som fanns, i oss och runtomkring för bara en kort tid sedan. En röntgen väntan inom mycket snar framtid. Och därefter ett läkarbesök för besked. Fungerar behandlingen? Jag tänker redan svara ja. Vi mår så bra. Det kan inte betyda något annat. 

Här kommer lite bilder från de senaste dagarna.

P1060828

Jag var och hängde några dagar med mina föräldrar och bror. Vi fikade i Grythyttan. 
P1060815

P1060912Vi har bjudit över vänner på vegansk tacos. 

P1060918P1060922P1060917

Vi har haft Patrik och Jessica över från Norge. Vi tog båten här utanför och drog och badade. 

P1060929P1060952P1060951P1060947P1060946P1060949

Vi tog hoppbilder som blev sådär 🙂

P1060958P1060931<3

13823131_10153760323177215_56983738_n

Igår träffade jag ett par vänner. Vi tog med tre tapas var och hade en helt ljuvlig sommarkväll. Magiskt. 

13844061_10153729269950814_2060603660_o

Just nu. Haha. Jag är verkligen så bortskämd ibland. Idag väcktes jag av detta: 

13843450_10153729270215814_670979716_o

Chiapudding, frukt, kaffe och macka. Frukost ute medans Elias lagar mig iPhone. Hur bra är han? Hur bortskämd är jag? Min helt otroliga, fantastiska man. 

Juan nu. Just idag. Känns livet underbart.

Lovely evening.

image

Vi tog en kvällspromenad nere vi vattnet ikväll och passade på att leka lite med nya kameran. Elias börjar förstå sig på den mer och mer medans jag nog måste läsa på ytterligare en hel del. Men det är kul!

Det är så fint och fridfullt nere vid vattnet. Perfekt kvällspromenad och nu blir det film. Myskväll deluxe skulle man ju kunna säga. Elias gjorde en CT röntgen idag. Sista nu. Nu blir det semester på heltid. I september blir det svar på allt. Men det är då det. Ha en fin kväll! Nu blir det Flugornas Herre!

image

Yesterday in pictures.

image

Dagen igår började med en pw/ springtur. Aldrig blir dagen så bra som när man gör det. Skadar ju inte heller när man får springa längst med en sådan här slinga, heller inte när vädret visar sig från sin bästa sida.

image

Sedan blev det en frukost att ta med upp till lägenheten från ett Café som ligger i samma hus. Vi bodde hos Elias bror och tjej. Kanske inte världens nyttigaste men ack så gott ibland. Njöt i fulla drag.
image

Sen var det dags att styra kosan mot Sandhamn med Ung Cancer. Det har regnat och regnat så länge och så många dagar. Igår kom inte en enda regndroppe och solen den sken och värmde även om vinden var sval. Perfekt dag för häng ute i skärgården. Solen sken för oss.
imageElias och Elias kusin Johanna som var med igår. <3

image imageimage Fina Emma och jag <3

imagePå sandhamn seglarhotell åt vi lunch och middag.

image imageElias lyckades träffa en gammal klasskompis från Naprapathögskolan och hans fru med barn. Kul tillfällighet!

imageDaniel var glad att få mat.

imageLinnea också. <3

image imageimage Fina Sandhamn.

image image

Sedan var det dags att styra hemåt. Satt ute och njöt av solen och skärgården. Trötta men glada var vi hemma sent igår. Idag bir det städ och tvätt för mig. Elias ska ut och plocka blåbär. Imorgon jobbar jag sista dagen innan semester. Den som spar den har. Snart blir det Parga!

Sommarsverige.

image

Promenaden igår efter jobbet med denna i lurarna. Älskar naturen just nu. Sverige är ju så himla fint på sommaren. När vi bodde i Norge så slogs man hela tiden av den vackra naturen med alla berg och dalar. Men det är ändå något speciellt med Sveriges natur. Det är väl kanske för att det är här man är uppväxt. Det är nostalgi på något sätt med alla ängar och platta landskap.

imageimage

Nu bär det strax av till sjukhuset. Dags för näst sista behandling innan uppehåll på obestämd tid. Under nästan hela augusti kommer det vara behandlingsfritt. Vi planerar semestervecka någonstans sista veckan i augusti då det är som mest optimalt, troligtvis, för att Elias ska känna sig pigg. Så mission of the day, under timmarna på sjukhus är att hitta semesteraktiviteter. 

Stugan imorgon.

IMG_9906
Påväg till stugan, glass och kaffe i Nora förra året.

Nu har jag inte skrivit på ett tag. Har inte haft någon motivation helt enkelt. Jag tror både jag och E hamnade i en dipp efter operationen. Elias har inte alls mått bra den senaste veckan. Smärta, orkeslöshet, trötthet som inte går över. Att se honom bli svag åter igen är tufft. För Elias har det varit tufft både fysiskt och psykiskt. Inte så konstigt alls förstås. Tycker vi är ganska ”duktiga” på att koppla bort sjukdomen med stort s. Diplom till oss. Såklart funkar inte alltid den metoden. Allt kommer över en ibland. Den senaste veckan har varit en sådan. Att då stå bredvid och försöka ”säga de rätta orden”. Dom finns inte. Tomt. Känslan av att inte räcka till…

Idag har det varit fullt ös. Jobb, städ, matlåde matlagning. Vi har packat. Imorgon tar vi Alf och åker ut till mina föräldrars stuga strax utanför Grythyttan. Det ska bli underbart. Och välbehövligt. Energin i E börjar smått komma tillbaka. Och då kommer den även i mig.

IMG_9884

Sunny Saturday.

image

Mysig lunch idag nere vid hamncafét. Lugn dag. Jag är typ sjuk, förkyld. Kom efter vårruset. Inte kul. Blir att kurera sig hemma ikväll. Mycket som händer nu så det finns ingen tid att vara sjuk. Vi fortsätter med bröllopsplaneringen. Det börjar verkligen närma sig nuuuu. Tre veckor idag! Galet. Och pirr i magen.

image

Vi kommer att fotas i dessa mysiga gränder om vädret tillåter förstås. Här kommer en sneakpeak på Elias skor som han ska ha. Så snygga, eller hur?

image

Vi har precis fikat lite här hemma med Elias kusin Andreas och hans tjej. Jag gjorde en glassbomb med marräng, daim, blåbär, digistive och mashmallows. Less is more, eller? Nu är man inte lite uppblåst. Men det var det värt. En dag som denna.

image
Tomtebloss! Varför inte.

Ha en fin lördag!

Inte riktigt så…

image

Ledig dag idag. Det blir en fullspäckad planeringsdag idag. Igår var en så otroligt fin sommardag. Älskar verkligen våren /försommaren så mycket. Hoppas på fint väder imorgon så man kan vara ute lite. Idag ser det inte så ljust ut.

Igår fick vi ett samtal från kirurgen. Den kirurg som vi är så glada att vi haft under hela denna tid. Hur hade det gått annars, kan man ju undra. Han och hans kollegor hade iallafall en stor lever konferens igår förmiddag där Elias bilder diskuterades. Vi anade att det kunde vara något även om vi i vår fantasivärld drömde om att han skulle ringa och säga samma sak som onkologen, – alla tumörer är borta så det finns inget att operera. Egentligen det som borde vara det enda självklara, lika och samma bedöming. Tyvärr så var inte fallet så. Kirurgen meddelade att den största tumören hade minskat mer än dubbelt i storlek, men den var där. Bland de mindre tumörerna hade de flesta försvunnit men några fanns kvar. Så kirurgen vill nu gå in och bränna bort dessa med hjäp av 3d teknik. Och det kommer ske så snart som möjligt. Återhämtningstiden efter att man har gått in och bränt är 2-3 dagar på sjukhus. Alltså betydligt mindre än om man skulle operera (skära). Han sa att Elias svarat otroligt bra på cellgifterna och det var ju såklart skönt att höra. Men vi kan ju inte låta bli att ändå bli lite ledsna på detta. Det var helt enkelt för bra för att vara sant att de poff, bara skulle försvunnit helt. Men fasen, de ska ju försvinna! Bränn bort skiten så är vi snart där.

Sedan kan man ju såklart känna sig lite kluven till att det kan bli sådana oroligt olika bedömningar. Ni alla såg ju klart och tydligt vad som stod i röntgensvaret, postade det här. Där det stod att alla hade försvunnit, men sedan då bilderna ses av andra/ annan läkare så ser man något annat. Hmm… Och mitt i all oreda så finns vi, de stackars patienterna och anhöriga som blir kastade mellan olika besked. Allvarliga besked som faktiskt handlar om någons kropp, någons liv. Men vi är inte förvånade. Vi har inte varit i total chock för detta. Det är inget nytt att man kastas såhär fram och tillbaka i olika besked. Tyvärr.

Det blir alltså att snart trycka in ca en halv sjukhusvecka för att bränna bort. Hur nu det ska lyckas klämmas in är ju en fråga. Men det är det allra viktigaste såklart. Vi hoppas att det kanske blir redan nästa vecka. Inget uppehåll i cellgiftsbehandlingen krävs vilket känns skönt.

Denna dag.

image

Idag har det varit planering för hela slanten. Vi var ut till de olika platserna, slott och kyrka. Träffade fina Stina från Estersviola som är så duktig. Dekoren dom kommer fixa och trolla fram kommer bli magisk. Träffade även Kajsa från slottet som med en sådan välvilja visade oss runt och berättade lite olika saker om slottet. Vilken lyx att få en privat guidad tur. Bland annat om spökerierna som sägs äga rum på slottet och framförallt på fjärde våningen. Våra gäster kommer få kalla kårar under middagen, haha. Spännande! Slottet är verkligen så fint.

Johan kom också upp från Göteborg så att vi kunde gå igenom allting, men framförallt leverantörerna och maten. Han har jobbat med bröllop i Göteborg tidigare, är numera student. Han hörde av sig till Ung Cancer då dom skrev om vårt bröllop och erbjöd sin hjälp. Vi träffade honom första gången i mitten av december. Eftersom vår vardag inte ser ut som många andras, med en massa sjukhusbesök, osäkra måenden och en massa jobbiga oförutsägbara besked hit och dit så har det varit guld värt för oss att ha någon som hjälpt oss hålla i alla kontakter.

Ikväll blir det bara lugnt. Eftersom E fick behandling i veckan blir sådana här dagar påfrestande på tröttheten. Jag blir hemma med honom. Det känns som det var längesen vi hade en kväll bara vi två. Vi ska köpa hem mat och kika på, gissa… Let’s Dance, älskar ju det programmet, haha. Dagen idag har varit rolig även om den varit med visst vemod. Det finns en klump i mitt bröst, och saknaden gör sig påmind. Fina mormor. 

Slänger upp lite bilder från idag:

imageimageimageimageimage

Vi drömmer…

IMG_7213
Glass i stora lass.

Vi kikade runt lite i Es dator och råkade hamna i denna mapp. Sista minuten, Grekland hmm… kanske 2009. Vi hamnade på ett inte så bra hotell. Alls. Det var faktiskt riktigt illa. Tror ingenting funderade, inte ens toaletten. Litet var rummet också. Precis plats för sängen typ. Men, lägenheten hade en mysig liten balkong som vi utnyttjade flitigt. Vii bodde trots allt in oss i den där trånga lilla inte så fräscha lägenheten för en vecka. Vi sov ju mest där. Och hängde på balkongen. Och vi hade en fantastisk vecka, hyrde fyrljuling och bara hade det bra. Och det är fortfarande ett så fint minne. Bilderna fick oss att längta bort, tillbaka och iväg. Typ att åka redan imorgon faktiskt. Till Arlanda och ta första bästa flyg till värmen. Typ så.

IMG_7145
Fint!

image

IMG_7148
Mat!

IMG_7132 IMG_7226 IMG_7187 IMG_7197 IMG_7253IMG_7254IMG_7234 IMG_7193