Taggarkiv: Tillsammans

Starkast i världen tillsammans.

image

Det har varit ytterligare en jobbig dag med många oklarheter. Det började med att läkaren som gick ronden imorse kom in och sa att Elias hade gjort en tarmoperation. Eh, nej? Inte alls så nej. Han la ju inte ribban så högt där nej. Han har gjort en leverresektion x 3. Vi förklarade för honom hur operationerna hade gått till (?). Vi frågade även tillsist om den andra ”bölden” dom sett. Det vi fick höra då var att det är en till ”böld” på fyra cm som dom inte vet vad det är. Punkt.

Ja… Vad ska jag säga. Det är inte vad man vill höra i våran situation. Vi har antenner som är väldigt aktiva och känner av och hör allt. Det är viktigt hur man säger saker till oss. Så är det bara. Att höra detta skapade ju som ni förstår total kaos i våra huvuden.

Så förmiddagen var inte så rolig. Tillsist fick vi prata med en överläkare inom leverkirurgi som skapade ett lugn hos oss. Han har även varit med på en av Es operationer. Vi har fullt förtroende för de som jobbat med och opererat Elias och det känns väldigt skönt. Han sa iallafall att efter en stor leveroperation blir det alltid ansamlingar av vätska eller blod. Det blir blåmärken och ärr. Man brukar inte göra en röntgen så snart efter en sådan här operation just pågrund av dessa anlendingar. Det är svårt att tyda vad som är vad. Nu var ju Elias tvungen att göra en röntgen pågrund av hans smärta och feber. Man hittade då en ”abscess” som man var tvungen att dränera. Och det har man gjort. Han har numera ingen smärta och febern är borta, så det är skönt. Men dom hittade alltså även något mer som alltså kan vara fullt naturligt efter en sådan operation som Elias har gjort. Men. För säkerhets skull så kommer dom att följa upp detta med kompletterande röntgen om ett par veckor. Han har ändå ”haft” cancer. Så det måste dom göra.

Men det här har skapat sådan förvirring och oro hos oss. Vi fick höra av en annan läkare redan i tisdags att det var två abcsesser. Sedan dränerades en. Vad hände med den andra? Det fick vi aldrig höra något om. Och när vi sedan frågar (egentligen redan igår men då kom ju läkaren aldrig tillbaka) och får ett sådant svar som den första läkaren sa idag. Ja, det är inte så kul. 

Tänk vad viktigt det är med saklig och rak kommunikation och information. Och att man vet vad ens kollegor har pratat om med patienten. Nu har vi haft turen att ha väldigt bra avdelningsläkare alla gånger Elias har legat på detta sjukhus. Så som det varit denna vecka har det inte varit tidigare, med olika läkare i stort sett varje dag. Och där ingen verkar ha någon som helst koll på vad den andra sagt. Iallafall såsom vi uppfattade det.

Kryddan på allting kom dessutom ikväll då E fått en sjuksköterska som vi inte förstod ett ord om vad hon sa. Det kändes så typiskt. Hon kom alltså precis in och skapade ytterligare lite förvirring. Men. Vi väljer att bara nu lyssna på vad överläkaren sa idag. Vi vet ju vad han sa helt enkelt, så vi går på det och sållar bort resten. Han hade dessutom ett bra och empatiskt sätt. Åh, vad jag tycker det är viktigt och skönt när det är så. Att få förståelse i sina känslor är så viktigt för mig.

Ikväll fick Elias komma till den avdelningen han skulle fått komma till redan i måndags. Äntligen. Ni förstår kanske att det varit en rörig vecka. Det finns en anhörigsäng här som jag ska sno inatt. Jag var precis ut på en skogspromenad för att få energi här utanför sjukhuset. Gick förbi affären på vägen tillbaka och handlade lite gott. Ikväll blir det Let´s Dance och tydligen även Hockey. Samtidigt. Haha. Mys!

Bara vi får vara tillsammans. Så löser sig allt. Vi är starkast i världen tillsammans. Alltid. Nu ska jag sno sjukhusduschen och sen blir det fredagkväll!

Från kvällens promenad.
Från kvällens promenad.